LIBRARY
Julaften - "Kristi" fødselsdag?
Når vi påpeker at julen er en hedensk fest og at den overhodet ikke har noe med kristendommen å gjøre får vi ofte høre at "det stemmer ikke" eller at "vi feirer julen fordi det er Kristi fødselsdag".
Det viser seg at denne debatten slett ikke er ny, men den hadde tydeligvis en annen vinkling i gamledager. Jeg siterer Per Lindell fra side 157 i hans bok "Likbränningen", utgitt i Stockholm 1888:
"Julen är nämligen ursprungligen en hednisk fest till förhärligande af solen, som då åter börjar att lysa för det norra halvklotets bebyggare. Solguden Mithra firades af Romerne vid vintersolståndet den 25 dec., och vid samma tid firade äfven våra förfäder sin midtvintersfest. Seden var så djupt rotad i folkens vanor att den icke kunde borttages, hvadan den kristna kyrkan beslöt begagna sig af densamma för att till den dagen förlägge firandet af Kristi födelsefest. Detta blef allmänt bruk inom den Vesterländska kyrkan i 4. Århundradet, dock ej utan protester från flere kyrkofäder. Äfven påfven Leo den Store ogillade detta dagtingande med det hedniska bruket, men saken fick hafva sin gång och numera torde ingen i julfesten se annat än den betydelse, som kristendommen deri inlagt. Äfven andra kristna högtidsdagar kunna från soldyrkarnes plägseder härledas."
Dette var altså i det 4. århundret og i Syd-Europa. Selv paven likte dårlig at de la "Kristi" fødselsfest til denne hedenske festen. Med andre ord bør der ikke være noen i dag som far seg til å tro at julaften er Jesu fødselsdag. Det er og blir en hedensk solfest og har ingenting med hverken Jesu fødsel eller kristendommen forøvrig å gjøre.
La det også være klart at vi europeere tør i dag å se det ekte og opprinnelige i alle våre hedenske høytider. Kristendommens terrorvelde er over. Livet vender tilbake til Europa!
Det viser seg at denne debatten slett ikke er ny, men den hadde tydeligvis en annen vinkling i gamledager. Jeg siterer Per Lindell fra side 157 i hans bok "Likbränningen", utgitt i Stockholm 1888:
"Julen är nämligen ursprungligen en hednisk fest till förhärligande af solen, som då åter börjar att lysa för det norra halvklotets bebyggare. Solguden Mithra firades af Romerne vid vintersolståndet den 25 dec., och vid samma tid firade äfven våra förfäder sin midtvintersfest. Seden var så djupt rotad i folkens vanor att den icke kunde borttages, hvadan den kristna kyrkan beslöt begagna sig af densamma för att till den dagen förlägge firandet af Kristi födelsefest. Detta blef allmänt bruk inom den Vesterländska kyrkan i 4. Århundradet, dock ej utan protester från flere kyrkofäder. Äfven påfven Leo den Store ogillade detta dagtingande med det hedniska bruket, men saken fick hafva sin gång och numera torde ingen i julfesten se annat än den betydelse, som kristendommen deri inlagt. Äfven andra kristna högtidsdagar kunna från soldyrkarnes plägseder härledas."
Dette var altså i det 4. århundret og i Syd-Europa. Selv paven likte dårlig at de la "Kristi" fødselsfest til denne hedenske festen. Med andre ord bør der ikke være noen i dag som far seg til å tro at julaften er Jesu fødselsdag. Det er og blir en hedensk solfest og har ingenting med hverken Jesu fødsel eller kristendommen forøvrig å gjøre.
La det også være klart at vi europeere tør i dag å se det ekte og opprinnelige i alle våre hedenske høytider. Kristendommens terrorvelde er over. Livet vender tilbake til Europa!
Varg Vikernes
20.04.2000